9/11-21; Demokratin 100 år - Johan Westrin

onsdag 10 november 2021

Ewa Wasshem Ekblom




Johan Westrin talade på temat Demokratin 100 år. Han har varit politiskt sekreterare, moderat, och har skrivit flera böcker. Sveriges Riksdag firar att det i år är 100 år sedan kvinnor fick rösta för första gången. Johan gav oss en bred bild av bakgrunden och utvecklingen av demokratin. Han tog även upp hur diktaturer styr på andra håll i världen.

1809 började Sveriges väg till demokrati genom 1809 års regeringsform då Gustaf IV Adolf blev avsatt och ersattes av Hertig Karl som blev Karl XIII. I och med det fick riksdagen mer makt. Fram till 1866 var det 4-ståndsriksdag med adel, präster, borgare och bönder.  1867 infördes 2-kammarriksdag, där 1:a kammaren valdes via landsting och 2:a kammaren i direkta val, men det fordrades att man hade betalat ett visst belopp i skatt för att få rösta, vilket endast ca 1/4 av alla män hade möjlighet till.  1905 var det första parlamentariska genombrottet och det hängde ihop med Norgekrisen. Regeringarna hade tidigare dominerats av ämbetsmän, experter och framstående yrkesmän inom olika gebit. Så finansministrar var framstående ekonomer och försvarsministrar var militärer t.ex. Norgekrisen ledde till systemskifte från dessa experter till riksdagspolitiker då det behövdes stöd i riksdagen för framför allt Norgefrågan. De som bedömdes få sina förslag godkända i riksdagen var de som fick bilda regering. 1907 och 1909 beslöts om allmän rösträtt för män till riksdagens 2:a kammare. Bakgrunden till det var att vi 1901 gick in i ett nytt försvarssystem; från indelta verket till att alla män skulle göra värnplikt. Då tyckte allmänheten att man även skulle få rättighet att rösta, vilket formulerades genom "En man, ett gevär, en röst". Då fick de allra flesta män rösträtt, utom de som satt i fängelse, var omyndigförklarade eller inte hade betalat skatt. Vissa kvinnor hade rösträtt i kommunala val.  1911 var det andra parlamentariska genombrottet genom att ett riksdagsval ledde till ett totalt regeringsskifte för första gången. 1917 var det definitiva parlamentariska genombrottet. Då cementerades det parlamentariska systemet. 1919 fattades första beslutet om kvinnlig rösträtt, men det krävdes två beslut med mellanliggande riksdagsval, då det var en grundlagsändring. 1921 allmän rösträtt för både kvinnorna och män. Det var i ett nyval 1921, eftersom det annars skulle ha fått vänta ända till 1924 då ordinarie riksdagsval skulle hållas. Fem kvinnor valdes då in: Elisabeth Tamm, lib, Nelly Thüring, soc, Bertha Wellin, hög, Kerstin Hesselgren, lib och Agda Östlund, soc. 1974 demokratin skrevs in i den nya regeringsformen.